Fastighetsägare är naturligt och fysiskt knutna till platsen där husen står. De kan inte flytta sin verksamhet, men de kan påverka platsen där deras verksamhet finns.
Henrik Tufvesson, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna Stockholm har varit med sedan starten av Rågsveds Fastighetsägare för 10 år sedan. Fastighetsägarna Stockholm är samarbetspartner till föreningen och Henrik är vice ordförande i Rågsveds Fastighetsägare. Här kan du läsa Henriks reflektioner kring föreningen och vikten av samverkan.
Helt och rent, tryggt och säkert
Rågsveds fastighetsägare bildades 2012 som ett svar på den kritik som fanns om att de boende upplevde stadsdelen som nedskräpat och otryggt. Under de 10 år som nu gått har fastighetsägarna höjt sina ambitioner och tar idag stort ansvar för skötseln av sina fastigheter – mottot är att det ska vara helt och rent, tryggt och säkert. En god fastighetsförvaltning är grunden för hur ett bostadsområde upplevs. Är det inte helt och rent upplevs det inte heller som tryggt och säkert.
Men fastighetsägare har också ett stort intresse för vad som sker mellan husen och i stadsdelen. Att vara med och skapa en attraktiv plats där människor vill vara och där boende och besökare känner sig trygga är avgörande för fastighetens långsiktiga värdeutveckling.
Samverkan
Samverkan med andra fastighetsägare i samma stadsdel ger möjligheter till samordnade aktiviteter, höjer kompetensen hos medarbetarna och ger möjlighet till erfarenhetsutbyte. Men det ger också en möjlighet att samordna fastighetsägarnas samverkan gentemot andra intressenter i området – främst med stadsdelsförvaltningen, polisen och civilsamhällets olika organisationer.
Rågsveds Fastighetsägare arbetar med platssamverkan utifrån BIDs-modellen som ligger som en grund för samarbetet mellan de kommunägda bostadsföretagen och de privata fastighetsägarna. Här kan du läsa mer om BID, Business Improvement Districts.
Genom att 2012 starta Rågsveds Fastighetsägare möjliggjordes en organiserad dialog med både politiker och tjänstemän inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning och med lokalpolisen – personliga lokala kontakter knöts. Just dialogen mellan olika fastighetsägare i Rågsved och mellan fastighetsägarna, staden och polisen är grunden för samverkan. Där kan gemensamma övergripande frågeställningar och utmaningar diskuteras, mål och strategier diskuteras och beslutas och de olika aktörernas ansvarsområden definieras.
Men vitsen med samverkan är inte att samarbeta om samma saker utan just att samverka: där varje aktör aktivt bidrar med det den kan göra för att höja områdets attraktivitet och trygghet. Att samverka är också att ställa tydliga krav på de andra aktörerna att göra det de kan och ska. Att förstå och dra nytta av varandras kompetenser, roller och ansvarsområden.
Fastighetsägaren
Fastighetsägare höjer kompetensen hos sina medarbetare i förvaltningsfrågor, de trygghetsbesiktigar och åtgärdar sina fastigheter för att förebygga brott (försvåra för individer att begå så kallade vardagsbrott, brott i eller i anslutning till fastigheterna).
De genomför också trygghetsvandringar i sina bostadsområden men också i närområdet, i samverkan med stadsdelsförvaltningen och polisen, för att upptäcka brister gällande skötseln i området. Klotter, nedskräpning, trasiga lampor, otrygga platser och annat som upptäcks protokollförs och noteringarna skickas till respektive ansvarig.
Min bild är, efter att ha deltagit på ett antal trygghetsvandringar, att fastighetsägarna i Rågsved idag har höga ambitioner gällande fastighetsförvaltningen, det ser vanligen mycket välskött ut. Och jag konstaterar med glädje att fastighetsägarna nu bygger nya bostäder i Rågsved, vilket enligt planerna också kommer att fortsätta.
Polisen
Polisen har fokus på att beivra och förebygga brott i Rågsved – med särskild fokus idag på den öppna narkotikahandeln, gängkriminaliteten, grova brott och inbrott i bilar/fastigheter.
Stadsdelsförvaltningen
Stadsdelsförvaltningens ansvarar för skötsel av närområdets gator, parker och grönområden med fokus på trygghet. De ansvarar även för skola och fritidsverksamhet för barn och unga, socialförvaltningen och stadsutvecklingen. Staden arbetar också aktivt för en fungerande integration och att få personer i arbete.
Alla aktörer kan bidra
När varje aktör höjer sina ambitioner och gör sitt, men också när de ser hur de kan bidra till varandras aktiviteter, skapas en samverkan som har goda förutsättningar att bidra till en positiv förändring i Rågsved. Det sker exempelvis när fastighetsägare bidrar med läxhjälp åt sina hyresgäster, erbjuder sommarjobb åt skolbarnen eller sponsrar den lokala idrottsföreningen, när polisen ronderar i bostadsfastigheterna och håller koll på ”gängen och hängen” i trapphus och källare, när fastighetsskötare anmäler misstänkta narkotikagömmor i fastigheterna, när stadsdelsförvaltningen bygger en park eller en idrottsplan för att skapa aktivitet och mötesplatser i närområdet eller när socialförvaltningen bidrar till att motverka otillåten andrahandsuthyrning.
Skridskobanan i Rågsved
Ett aktuellt exempel på detta med samverkan är skridskobanan i Rågsved. Staden spolade upp en skridskobana på konstgräsplanen i Rågsved/Snösätra. Men många barn i Rågsved saknar skridskor, kan heller inte åka skridskor, och kunde därför inte nyttja den nya fina skridskobanan. Ikano Bostad tog då initiativet till insamling av skridskor och hjälmar som kan lånas på plats. De kontaktade hockeyföreningar och enskilda hushåll som bidrog med utrustning. Ikano tillhandahöll också en lokal för material och utlåning. Idrottsföreningarna Rågsveds IF och Flemingsbergs IK ställde upp med ungdomar som hjälpte till att bemanna utlåningen och de erbjöd även skridskoskola för barnen under jullovet och sportlovet. Det blev en succé – en tydlig samverkan mellan staden, fastighetsägarna och föreningslivet. Både i stort och smått kan samverkan och platssamverkan ge positiva effekter.
Kommande tio år
BIDen i Rågsved är på plats och fungerar sedan 10 år tillbaka. Fastighetsägarna har både enskilt och gemensamt höjt ambitionen när det gäller fastighetsförvaltningen – helt och rent, tryggt och säkert. Stockholms stad arbetar sedan en tid tillbaka inom ramen för projektet Fokus Hagsätra/Rågsved med medborgardialog och platssamverkan och har också ett särskilt avtal med polisen i kampen mot den öppna narkotikaförsäljningen och nyrekryteringen av ungdomar till de kriminella gängen.
Det jag hoppas och tror på de kommande tio åren är att platssamverkan, ansvarsfördelningen och ansvarsutkrävande ska bli tydligare för alla aktörer i stadsdelen. Och att det tas fram gemensamma mål och strategier för hela stadsdelen Rågsved – där fastighetsägarna ser sin roll i en större helhet. Målen för att göra Rågsved mer attraktivt, tryggt och säkert måste bli tydliga, mål som enskilda fastighetsägare eller fastighetsägare som grupp kan förhålla sig till. Målen måste också göras mätbara och nedbrytbara för varje aktör. Målen kan exempelvis kopplas till polisens definition av utsatt område – och vad som behöver göras för att Hagsätra/Rågsved ska tas bort från polisens lista. På polisens lista återfinns exempelvis att förhindra offentliga våldshandlingar som riskerar att skada tredje man, få bort den öppna narkotikahandeln samt att motverka det utåtagerande missnöjet mot samhället. Men det är också viktigt att få med andra mätbara mål som exempelvis att öka andelen skolbarn som klarar gymnasiebehörighet, öka valdeltagandet, öka andelen som har ett arbete, öka genomsnittsinkomsterna hos de boende, minska antalet anmälda vardagsbrott och våldsbrott, öka den upplevda tryggheten i NKI-/trygghetsmätningar, öka nyproduktionen av både bostadsrätter och hyresrätter, fler arbetsplatser och förbättringar av den fysiska miljön i stadsdelen.
Ett uttryck som ofta används är målet att höja den kollektiva förmågan hos de boende i området. Till detta kan alla aktörer i stadsdelen bidra, på sitt sätt och med sina medel. Fastighetsägare, stadsdelsförvaltning och polis kan tillsammans, men också enskilt, vara både gränssättande och relationsskapande, och genom medborgardialoger, tydlig organisering och aktivering öka engagemang för sin stadsdel hos de boende i Rågsved.
Den idag relativt ensidiga sociala sammansättningen och den tilltagande segregationen i Rågsved – både gällande svag hushållsekonomi och andelen utlandsfödda – behöver brytas. Jag använder oftast samlingsbegreppet attraktivitet, målet måste vara att höja attraktiviteten för stadsdelen. Ökar attraktiviteten kan också lyckoparadoxen brytas så att kvarboendet ökar hos de som utbildar sig, får arbete och bättre ekonomi och samtidigt kan inflyttningen till området öka av personer med arbete och goda inkomster.
Henrik Tufvesson
Vice ordförande i Rågsveds Fastighetsägare och
näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna Stockholm